Lagrådsremissens innehåll
Utredningens förslag om att förändra beräkning av gränsbeloppet – som avgör hur stor del av utdelning och kapitalvinst som kan beskattas med 20 procent – behålls i regeringens förslag. Dessutom föreslås förenklingar kring vilka som kan omfattas av olika delar av regelverket.
Förändringar i beräkningsreglerna
Nytt grundbelopp:
De nuvarande förenklings- och huvudreglerna för att räkna ut det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås ersättas av en gemensam regel som ska gälla för alla delägare. Ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2025) ska fördelas på företagets andelar. Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.
Lönebaserat utrymme:
Utöver grundbeloppet får delägaren tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme, vilket fortsatt utgörs av 50 procent av de kontant utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag, fördelat på delägarens andelar. Dock föreslås ett så kallat löneavdrag, på åtta inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2025) per delägare.
Kraven på löneuttag och kapitalandel (fyraprocentspärren) föreslås tas bort, vilket innebär att alla delägare kan tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Begränsningen att det lönebaserade utrymmet maximalt kan vara 50 gånger den egna lönen kvarstår också.
Dock ska löner som betalas ut till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte räknas med vid beräkningen av löneunderlaget. Denna del av förslaget är hämtat från utredningen kring carried interest som presenterades i januari i år.
Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet.
Omkostnadsbelopp och uppräkning av sparat gränsbelopp:
Det ska även fortsättningsvis vara möjligt att räkna med en del av omkostnadsbeloppet till gränsbeloppet, men uppräkningen (statslåneräntan plus nio procentenheter) ska endast göras på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås däremot tas bort, vilket ska kompenseras av det högre grundbeloppet.
Ikraftträdande den 1 januari 2026
Reglerna föreslås fortfarande träda ikraft den 1 januari 2026. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att lagrådet ska yttra sig om reglerna och därefter ska en slutlig proposition tas fram som ska godkännas av Riksdagen.
Exempel på två delägare, där en äger 70%
Förutsättningar:
- SLR = 2 %
- IBB = 80 600 kr
- Omkostnadsbelopp = 175 000 kr
- Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr
- Total lönesumma 5 000 000
- Egen lön 5 IBB (403 000 kr)
- Du äger 70%
Nuvarande regler
- Lönekravet uppfylls inte via löneuttaget på 403 000 kr, då det behövs 733 600 kr i eget löneuttag.
- Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 19 250 kr (175 000 *SLR+9)
- Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr
- Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 5 000 kr (100 000 *SLR+3)
Förenklingsregeln beräknas till 70% av 221 650 vilket ger 155 155 vilket blir högre än huvudregeln
Totalt 260 155 kr i gränsbelopp (155 155 + 5 000 + 100 000)
Föreslagna regler
- I botten ligger grundbeloppet på 4 IBB (322 400 kr). Delägarens andel av grundbeloppet är 70 % och motsvarar då 225 680
- Delägarens andel av företagets löneunderlag (5 000 000) är 70 % och motsvarar då 3 500 000 kr. Därefter avgår ett löneavdrag på 8 IBB (644 800 kr). Kvar blir 2 855 200 kr. 50% av detta får användas som lönedel vid beräkning av gränsbeloppet (1 427 600 kr)
- På den del som överstiger 100 000 av omkostnadsbeloppet får en del av beloppet öka gränsbeloppet. I detta fall sker en “ränteberäkning” genom att gränsbeloppet ökar med SLR+9 procentenheter (175 000 - 100 000) * SLR+9 = 8 250
- Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr
- Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme
Totalt 1 761 530 kr i gränsbelopp (225 680 + 1 427 600 + 8 250 + 100 000 kr)
