Om Ulf Jonsson

Ulf Jonsson · ‎2025-05-27

Hej! Jag råkade ut för ett förargligt copy/pastefel när lade upp en ny anställd. Det gäller fälten för clearing och kontonummer i personalkortet. Skulle sitta fint med en kontrollfunktion att angiven clearing och kontonummer redan används av annan anställd 🙄 Klumpigt av mig - ja ja jag vet 🙂

Ulf Jonsson · ‎2024-02-02

@Fd medlem Du är en klippa

Ulf Jonsson · ‎2024-02-02

Kan med stor glädje meddela att 2023.31 ankommit 😅

Ulf Jonsson · ‎2024-02-02

Upptäckte idag denna problematik när jag skulle fakturera i en idrottsförening som jag sköter redovisningen åt. Var i kontakt med supporten men de hade inga lösningar så jag gjorde följande: Jag ställde en fråga till Skatteverket om de eventuellt kan ha några förslag runt problematiken. Kan ju säga att jag inte tror det blir korrekt att fylla i ett VAT-nummer i företagsinställningarna eftersom föreningen ju inte är registrerade för moms/skatteplikt. Min frågeställning syns nedan: "Hej! Jag företräder en ideell förening och vi använder oss av Visma Administration när vi fakturerar. Nu har ett problem uppstått så tillvida att vi inte kan skicka e-faktura med mindre än att föreningen har ett VAT-nummer, och det har vi ju inte. Har varit i kontakt med deras support och de har ingen lösning. Det känns ju inte korrekt att i grunduppgifterna i föreningen bara lägga in ett VAT-nummer för att runda problematiken eftersom vi de facto ju inte bedriver momspliktig verksamhet och därför inte har ett officiellt VAT-nummer. Hur ser ni på detta - mycket tacksam för era kloka kommentarer!" Förhoppningsvis har jag svar inom några dagar från Skatteverket vilket jag givetvis delar med mig av

Ulf Jonsson · ‎2023-10-02

Toppen - då gör jag det 😎

Ulf Jonsson · ‎2023-10-02

👍Klart!

Ulf Jonsson · ‎2023-09-29

Det skulle vara förnämligt att kommentarsfunktionen fanns även under budget/prognos i Visma Ekonomiöversikt - skulle underlätta vid presentationer etc. Med vänlig hälsning Ulf Jonsson

Ulf Jonsson · ‎2023-09-29

Tror att jag skrivit en fråga på det här för något år sedan - men frågan är fortfarande aktuell för mig i mitt arbete. Sköter lönerna åt en fotbollsklubb och där innefattas även domare så klart. Deras arvoden betalas ut efter särskilda scheman och det kan bli ganska många och anställningsregistret innehåller med andra ord många poster (med domare) Det skulle vara väldigt praktiskt om det fanns en sökfunktion (exempelvis på personnummer) när man startar upp lönekörningen - då skulle man kunna effektivisera och säkra rutinen på ett bättre sätt. Finns det några planer på att lägga till en sådan funktion? Bästa hälsningar//Ulf

Ulf Jonsson · ‎2023-02-28

Hej Tinna - en lysande lösning. Tusen tack//Ulf PS Och du hade rätt i din förmodan - jag använder Visma lön 600 DS

Ulf Jonsson · ‎2023-02-27

Hej igen 😉 Hur skulle det fungera om jag kopierar en löneart, exempelvis 1223 och gör om den på följande sätt: Enhet = kilometer Beräkningsformel: á-pris för 2023 1,85 Och sen importerar jag den till Visma utlägg och ber de som berörs att använda den kategorin när de gör reseräkningarna? Saken är den att vi, för att undvika problem hos Skatteverket, ändå gör om resorna till arvoden i lönekörningen eftersom det är körningar till och från träningar...idrottsvärlden är komplex emellanåt Skulle det kunna vara en lösning? Mvh Ulf

Ulf Jonsson · ‎2023-02-27

OK - då var det som jag misstänkte...får höra med föreningen hur de vill lösa detta Mvh Ulf

Ulf Jonsson · ‎2023-02-22

Hej! Om jag ändrar tillbaka till 18,50/mil för 2023 på löneart 1232 - uppdateras då även Visma Utlägg? Jag såg inne i Visma Utlägg att beloppet inte gick att redigera - så då uppstår ju ovanstående fråga. Om det inte via integrationen uppdateras - hur gör jag då? Skapar en "speciallöneart" som jag kan lägga till i Visma Utlägg? Anledningen att jag frågar är att min kund är en idrottsförening som avtalat 18,50/mil med sina anställda. Ser som vanligt fram emot ert kloka svar 😎 Mvh Ulf Jonsson

Ulf Jonsson · ‎2023-02-16

Återigen stort tack - tänkte ärligt talat inte på Övningsbolaget...har ju gjort så förut 😂 Mvh//Ulf

Ulf Jonsson · ‎2023-02-15

Hej Tinna! Tusen tack för ditt svar, det jag tänkte på var närmast vad som händer i bokföringen vid körningen i mars. I februari kommer ju hans lön att bokföras som "vanlig månadslön" i sin helhet och det kommer inte ut något i bokföringsunderlaget som det normalt gör när semesteruttag kommer med i lönekörningen.

Ulf Jonsson · ‎2023-02-14

Hej Har en anställd som slutar den sista i innevarande månad. De sista 10 dagarna av sin anställning kommer den anställde att ta ut semester. Har föregående månad som avvikelseperiod vilket ju innebär att det uttaget inte kommer med i kommande lönekörning i februari. Tänker mig att slutlön betalas ut i mars - när jag gör den körningen kommer programmet då att reglera uttaget av semester?

Ulf Jonsson · ‎2022-09-16

Ett litet tips om direktbokning av verifikat och koppling av dokument. Använd tjänsten Visma Scanner (där man även kan generera en e-postadress till tjänsten) och skicka dokumentet in i bokföringen för direktregistrering och koppling av dokumentet. Har själv använt detta i flera år och lyckats få några av mina kunder att använda tjänsten. Fungerar perfekt och tolkar t o m moms mm från kvitton

Ulf Jonsson · ‎2021-12-15

😄 Toppen tusen tack!

Ulf Jonsson · ‎2021-11-26

Tusen tack! Tänkte inte så långt men det är ju en mycket bra lösning//Ulf

Ulf Jonsson · ‎2021-11-24

En annan liten detalj också: Om jag väljer lokal e-post som utskriftsalternativ men den som fakturerats inte har en angiven adress så startas inte e-postklienten så att jag kan fylla i adressen (som tidigare) Kanske något att se över?

Ulf Jonsson · ‎2018-05-28

En fordran på skatt borde ju hamna på konto 1640 (åtminstone i min värld) Underligt att inte programmet hanterar detta på ett korrekt sätt. Balansomslutningen som sådan är ju viktigt att den överensstämmer med din årsredovisning - oavsett var supporten säger 🙂

Ulf Jonsson · ‎2018-05-28

Hej! BFL är ganska precis och oprecis 🙂 5 kap. 2 § BFL Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Så snart det kan ske är ju frågan. Oavsett hårklyveri - det är ju egentligen det intresse man har för hur verksamheten går och vilken status man har på tillgångar och skulder som avgör det hela. Jag har en del kunder som kör med principen " logga in på banken och kollar hur mycket/lite det finns" och sen får jag en påse med verifikationer lagom till momsredovisning - medan jag har också andra som vill vara uppdaterade på veckobasis

Ulf Jonsson · ‎2018-05-28

Hej igen! Det är korrekt att du "förskottsbetalar" en skatt på 22% på avsättningen till expansionsfond. Avsättningen till expansionsfonden minskar det resultat du sedan beskattas för i verksamheten, det är m a o ganska förmånligt att göra den här avsättningen jämfört med periodiseringsfondering där du inte förskottsbetalar någon skatt. Avsättningen sker i näringsbilagan för firman ruta 21 om jag inte minns fel 🙂

Ulf Jonsson · ‎2018-05-28

Hej! Du har bokfört helt korrekt - egna uttag minskar det egna kapitalet och 2013 får då ett plussaldo. I deklarationen kan du sedan göra avsättningar till periodiseringsfond eller expansionsfond. Skillnaden är att vid expansionsfondsavsättning betalar du en skatt på avsättningen och den skatten tillgodogörs du när du sedan löser upp expansionsfonden. Expansionsfonder är inte årsbundna med tvingande återföring - det är däremot periodiseringsfonderna. Generellt är avsättningar till dessa fonder något som inte syns i bokföringen utan de finns sedan med i dina kommande deklarationer. Lycka till!

Ulf Jonsson · ‎2018-05-17

Hej! Semesterskuldslistan är uppdelad i dels själva semesterskulden och dels arbetsgivaravgifter. Ev förskottssemester borde vara samma sak, dvs att semesterbelopp och arbetsgivaravgifter är skilda åt

Ulf Jonsson · ‎2018-05-15

Just det - att det är restskatt har ingen betydelse. Det du gör är ett eget uttag för din egen skatt = 2012

Ulf Jonsson · ‎2018-05-15

Det är i princip inte rätt. Man måste förstå skillnaden mellan eget kapital och exempelvis egna uttag och egna skatter. Eget Kapital är den samlade posten för ägarens insatser och uttag

Ulf Jonsson · ‎2018-05-15

Om det är enskild firma så bokför du inbetalningen: Debet 2012 Kredit 19XX

Ulf Jonsson · ‎2018-05-15

Hej! Bedriver man näringsverksamhet som är momspliktig redovisar man moms i enlighet med mervärdeskattelagen helt enkelt. Det innebär att all moms som uppstår, såväl inom som utom landet redovisas

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Hej - enligt denna artikel sker det officiella "avskedet" först i mars 2019 https://www.europaportalen.se/teman/brexit

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

F1 (Hjälp) är räddningen ha ha

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

För att undvika beskattning kan du hänvisa till den förbrukning som firmaanvändandet avser och kostnadsbokföra det i företaget

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Exakt!

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Ett tips till: För att få ett enda belopp som utbetalningsbelopp på utbetalningsjournalen måste man ändra journalhanteringen under företagsinställningar/bokföring. Om man har inställt för "en verifikation per affärshändelse" får man precis det som inställningen säger, dvs varje faktura som är betald kommer som en egen verifikation. Smaksak kan jag själv tycka

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Hej. I Visma adm kan man ange sökvillkor se: https://www.vismaspcs.se/visma-support/visma-administration-500/content/online-help/allmant-sokvillk... Det funkar precis som att leta i en pdf med Ctrl+F

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Hej! Här finns allt förklarat: https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/moms/deklareraochbetalamoms.4.7459477810df5bccd... Trivsam läsning 🙂

Ulf Jonsson · ‎2018-05-14

Puh... 🙂

Ulf Jonsson · ‎2018-05-07

OK - då är det ju frågan om en tull på de varor du importerat. Det bokförs lämpligen på samma konto som du bokförde själva köpet på, eftersom det är en kostnad som ska räknas med i varuvärdet (om man ser till en vanlig bidragskalkyl) eller om du har något konto som kallas införselkostnader eller liknande. I princip D 40XX/K 2440

Ulf Jonsson · ‎2018-05-07

Hej! Är fakturan från Tullen på totalt 2 298 kr?

Ulf Jonsson · ‎2018-04-30

Glömde en sak: Enklast är ju att du är konsekvent och inte använder konto 1518 eftersom du har kontantmetoden.

Ulf Jonsson · ‎2018-04-30

Hej! Om du tidigare har bokfört det här räkenskapsåret i ditt gamla program borde det ju gå att använda sig av export resp import av SIE-filer så slipper man allt manuellt arbete? Vet ju inte vilket Visma du använder men i Visma Adm ser inställningen ut som på bilden - sen märker man upp intäktskontot som ska använda automatfördleningen. Bifogar en bild på inställningen Lycka till och trevlig Valborg

Ulf Jonsson · ‎2018-04-29

Enklaste varianten kan ju vara att du har ett konto 19XX som heter Swishkonto. Ta fram en swishrapport från banken och bokför respektive datum som en samlingsverifikation, dvs du behöver inte ta varje transaktion var för sig.

Ulf Jonsson · ‎2018-04-25

Det låter som en mycket god idé. Då får du ju en transaktion för själva insättningen på företagskontot och en transaktion för lösen av skulden. Tydligt och bra!

Ulf Jonsson · ‎2018-04-13

En skatteskuld ska enligt god redovisningssed framgå av redovisningen. Och redovisningen ligger ju till grund för inkomstdeklarationen och dess bilagor - så det är ju bra om dessa stämmer överens.

Ulf Jonsson · ‎2018-04-12

I ditt bokslut bokför du räntan som upplupen räntekostnad i kredit och räntor i debet. Sen på det nya året debiterar du upplupen räntekostnad istället för räntekontot

Ulf Jonsson · ‎2018-04-12

Gå till Arkiv Välj Import Sen letar du upp den SIE-fil du ska importera

Ulf Jonsson · ‎2018-04-12

Fråga - är det rätt filtyp som ni hämtar in dvs den xml-fil som skapas i bokföringen?

Ulf Jonsson · ‎2018-04-07

Hej! Rörelsekapital är ju omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar i sin tur är tillgångar som är, eller inom kort kommer att kunna bli omvandlade till likvida medel. Jag är inte riktigt med på hur du tänker i din fråga. En dator/PC kan ju räknas som en anläggningstillgång men ofta bokförs datorer som korttidsinventarer, dvs som en kostnad. Beroende på företagsform så bokförs en transaktion av det här slaget på skuldsidan som egen insättning i EF/HB och som lån från aktieägare i AB.

Ulf Jonsson · ‎2018-04-05

OM det är så att du skulle betala in skatt för det avslutade räkenskapsåret så ska det ju framgå av resultatrapporten OCH årsredovisningen vilket resultat som företaget har efter årets skattekostnad, dvs att man har bokfört skattekostnaden i bokslutet. I INK2R redovisar du resultat- och balans och i INK2S redovisar du ju resultatjusteringar exempelvis skatt och eventuella icke avdragsgillakostnader som ingår i resultat. Resultatet från INK2S är det resultat som flyttas till huvudblanketten INK2. Hoppas jag inte blev för krånglig nu 😉

Ulf Jonsson · ‎2018-04-05

Det stämmer bra det. Men i bokslutet bokades förmodligen en skatteskuld upp, eller hur? Den skulden bokar du sedan bort när du får slutskattesedeln

Ulf Jonsson · ‎2018-04-05

I den löpande bokföringen bokför du den preliminära F-skatten mot konto 2510 precis som det är beskrivet ovan. Sen när du gjort ditt första årsbokslut gör du en skatteberäkning och då avräknas och bokförs den faktiska skatten som uppstår på det resultat som ligger till grund för beskattningen

Ulf Jonsson · ‎2018-04-03

Alla skattskyldiga har ett skattekonto, såväl fysiska som juridiska personer. Vill man beskriva det enkelt (när det gäller företag) kan man säga att skattekontot är företagets "bankkonto" hos Skatteverket. Skatteverkets dragningar från kontot bygger på att deklarationer (moms- och arbetsgivardeklarationer) lämnas in till Skatteverket. Det innebär att deklarationerna är Skatteverkets underlag för dragningar från kontot. För att uppfylla allmänna krav på god redovisning brukar därför 1630 användas som ett transaktionskonto i den löpande redovisningen. Då uppstår ju transaktioner i bokföringen som överensstämmer med kontot hos Skatteverket (precis som burbage säger ovan) 1630 blir därför också föremål för avstämning precis om 1920 och 1930.

Ulf Jonsson · ‎2018-03-27

Och det ska bokas D 2019 och K 2010

Ulf Jonsson · ‎2018-03-27

Hej - använd 1/1 2018. Det blir bäst så

Ulf Jonsson · ‎2018-03-21

Det är ju bra om du skapar en rutin för detta - bästa sättet är nog att göra det månadsvis. Det du hittills inte bokfört kan du ju lägga in i klump så att du kommer i fas

Ulf Jonsson · ‎2018-03-21

Om du har ett AB: D 6212 + 6230 + 2640/41 K 2893 Om du har EF: D 6212 + 6230 + 2640/41 K 20XX Egna insättningar Givetvis med fakturorna som underlag

Ulf Jonsson · ‎2018-03-21

Hej! Det går inte att arkivera men man kan använda sig av: Arkiv Registervård/Rensning Där väljer man vilka dokument man vill rensa

Ulf Jonsson · ‎2018-03-20

Hej! Jag skulle bokföra det som ett statligt bidrag se också länken: http://www.srfredovisning.se/bokforingsnamnden-bfn/bfn-r-5-redovisning-av-statliga-stod/

Ulf Jonsson · ‎2018-03-20

Hej Förslagsvis konto 6040 eller 6570. Vill man vara riktigt petig kan man ju använda sig av 5210 maskinhyror

Ulf Jonsson · ‎2018-03-19

Alldeles korrekt - missade att fakturan var skickad i december

Ulf Jonsson · ‎2018-03-19

Hej! I ditt bokslut periodiserar du denna intäkt på följande sätt: Debet 1790 38 750 Kredit 30XX 38 750 Sen kan du återföra denna transaktion (gärna efter att du gjort momsrapport för januari) på följande sätt: Debet 30XX 38 750 Kredit 1790 38 750 Du kan också vänta med återföringen till nästa bokslut - men då är ju resultatet på innevarande år lite missvisande tills du gör denna transaktion. Lycka till!

Ulf Jonsson · ‎2018-03-16

Förmodligen beror det ju på att posten/fakturan som sådan är kvar i kundreskontran. Borde gå att boka bort med en inbetalning som går mot något korrigeringskonto och sen rätta det kontot mot de manuella verifikationerna du gjort

Ulf Jonsson · ‎2018-03-14

Så lite så - jag har några klienter som är föreningar - så fråga gärna om du behöver

Ulf Jonsson · ‎2018-03-13

Ett litet extra tips också: OM bidragen är offentliga (kommunala/statliga) kan det vara på sin plats att ha särskilda konton för dem. Jag lägger en länk till Svensk idrott med deras kontoplan: http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott/dokument/undersidor/administration-och-ekonomi/...

Ulf Jonsson · ‎2018-03-12

Det var så lite!

Ulf Jonsson · ‎2018-03-12

2010 är det vanligaste kontot i föreningar för eget kapital

Ulf Jonsson · ‎2018-03-12

Hej! Inköpen till evenemang etc kan med fördel bokföras i kontoklass 4. Du kan ju skapa ett särskilt konto för evenemangsinköpen och konsekvent bokföra inköpen där. Samma sak gäller intäkterna - skapa ett eget intäktskonto för evenemangen. Fika till möte etc kan vara bra att ha i kontoklass 6 eftersom det ju är en form av förvaltningskostnad. Om konto 6415 inte finns kan du lägga upp ett konto och bokföra kostnaderna för styrelsemöten etc där. Kontoklass 7 är personalkostnader så 7390 blir lite missvisande. Om bokföringsskyldighet mm kan du läsa här: http://www.bfn.se/upload/sv/informationsmaterial/informationsskrifter/bokforingsskyldig-ideell-kons.... Min erfarenhet är ju den att det är bra att ändå följa bokföringsskyldigheten för att på ett riktigt sätt kunna redovisa föreningens verksamhet för medlemmarna. Lycka till//Mvh Ulf

Ulf Jonsson · ‎2018-03-06

Hej - jag lägger en länk här: http://www.svenskidrott.se/administrativtstod/Idrottensredovisning Där kan du se kontoplanen//Ulf

Ulf Jonsson · ‎2018-02-21

Hej! För fråga nr 1 finns lite att läsa här: https://www.lrfkonsult.se/varatjanster/ekonomi-skatt/skatteradgivning/skatterad-fran-nr-1-aktuella-f... Fråga 2. Tveksamt eftersom samfällighetsföreningen är den part som förvaltar gemensamhetsanläggningen, har tyvärr inget mer uttömmande svar

Ulf Jonsson · ‎2018-02-20

Sverige är räddat -ha ha

Ulf Jonsson · ‎2018-02-19

Du kan ju alltid göra en kontroll på totalerna för tillgångar och skulder i balansrapporten?

Ulf Jonsson · ‎2018-02-19

Hej! Du får göra en intern kreditfaktura på resterande belopp som motsvarar det som står som obetalt på din ordinarie faktura. OBS att beloppet som står kvar är inklusive moms

Ulf Jonsson · ‎2018-02-18

Det borde ju gå att boka bort den som betald i någon inbetalningsrutin som förmodligen automatiskt sätter D1930/K1510. Efter att du gjort det rättar du den verifikationens debetbelopp till 1510 istället så summan av kardemumman blir: D1510/K1510 100 000

Ulf Jonsson · ‎2018-02-16

Jajamensan, eftersom det är en reducering av dina intäkter så du ska debitera kontot för lämnade rabatter och utgående moms. Kom ihåg att kolla momskoden på lämnade rabatter (så du får med kontot i momsrapporten)

Ulf Jonsson · ‎2018-02-15

Differensen borde ju rätteligen bokföras som en lämnad rabatt

Ulf Jonsson · ‎2018-02-15

Hej! Momsen bokförs när kunderna löser in presentkorten - det är ju först då som en reell leverans sker som är att betrakta som omsättning i verksamheten. Själva försäljningen en presentkorten kan man kontera förslagsvis så här: D 19XX K 2420 (Presentkort) Och när inlösen görs blir det så här: D 2420 (eftersom du inte får in något i "kassan" då) K 3051 (om det är 25% moms på varorna) K 2611 (om det är 25% moms på varorna) Ha det gott!

Ulf Jonsson · ‎2018-02-14

Hej Här finns en bra vägledning https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/moms/sarskildamomsregler/bilarochmoms.4.58d5557...

Ulf Jonsson · ‎2018-02-13

Det är ju i och för sig riktigt i och med att man löpande redovisar ett debetsaldo på ett skuldkonto. För lääääänge sedan var ingående momsen ett tillgångskonto - men överblicken, den totala över momsen, blir bättre i och med att man samlat alla momskonton i samma kontoklass/grupp.

Ulf Jonsson · ‎2018-02-13

Hej! I princip är ju även den ingående momsen att betrakta som en kortfristig skuld eftersom den avräknas mot utgående moms. Den slutgiltiga fordran/skulden framgår ju sedan på konto 1650 eller 2650 när momsdeklarationen är gjord

Ulf Jonsson · ‎2018-02-12

I princip är det ju ett eget uttag och skulle kunna bokföras löpande under kontogrupp 32XX (försäljning egna uttag) SRU-koden ska vara 7402 - då hamnar det i rätt ruta Värdet av förmånen ska framgå i ruta R3 i näringsbilagan/NE Det innebär att intäkten skall flyttas från från ruta R1 till R3 om du inte ändrar kontona Här kan du se kopplingarna till kontoplanen http://www.bas.se/wp-content/uploads/2017/06/NE_K1_17.pdf

Ulf Jonsson · ‎2018-02-09

Här finns också några kloka tips/funderingar kring detta - kanske mer kring själva principerna för förbrukningsinventarier/inventarier https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/vad-ar-skillnaden-mellan-inventarier-och-forbrukningsinventari...

Ulf Jonsson · ‎2018-02-09

Hej - det har ju lite att göra med vilken företagsform du har - men här (längst ned) kan du hitta lite matnyttigt - tror jag 🙂 https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foretagare/enskildnaringsverksamhet/intakteroch...

Ulf Jonsson · ‎2018-02-09

Hej Det hanteras i inkomstdeklarationen i näringsbilagan INK2S - Skattemässiga justeringar. Ha en fortsatt bra dag!

Ulf Jonsson · ‎2018-02-08

Det första du behöver göra är att konstatera vad som behöver periodiseras - dvs vilka förutbetalda intäkter och kostnader du har samt vilka upplupna kostnader och intäkter du har. Exempelvis om du har betalat/bokfört en hyreskostnad som avser en period efter bokslutsdatum på det "gamla året" De vanligaste kontona för detta finner du i kontogrupp 17XX samt 29XX Lycka till - tips: Försöka hitta en checklista för att göra bokslut så är det lite lättare

Ulf Jonsson · ‎2018-02-02

Hej Definitionen av vad som räknas som export kan du se här: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.7/329352.html Scrolla ned en bit så kan du läsa detta: Export som omfattas av 5 kap. 1 § första stycket ML Nedan finner du några vanliga exempel på omsättning utanför EU (export) som omfattas av 5 kap. 1 § första stycket ML. Exempel: Export när varan endast finns utanför EU Ett svenskt företag köper en vara från ett företag i USA för att sälja varan till en kund i Mexico. Varan transporteras direkt från USA till Mexico. Det svenska företaget omsätter inte varan inom landet enligt 5 kap. 2-3 §§ ML. Omsättningen är därför gjord utomlands enligt 5 kap. 1 § första stycket ML. Omsättningen är inte gjord i ett annat EU-land och är därmed en export. Det innebär i sin tur att din försäljning enligt din beskrivning är att betrakta som export - oavsett att den inte varit inom landet

Ulf Jonsson · ‎2018-02-02

Hej Man kan ju tolka Skatteverkets beskrivning som så att man endast behöver beräkna 12:e-delar vid kortare eller längre räkenskapsår än 12 månader. Lägger in en länk - se kompletteringsregeln som beskriver detta: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.7/339134.html#h-Kompletteringsregeln

Ulf Jonsson · ‎2018-02-01

Instämmer med ovanstående OM man de facto betalar den med pengar. Det går ju också att göra som Skatteverket föreslå i nedanstående länk: https://www.skatteverket.se/foretagoc...

Ulf Jonsson · ‎2018-01-31

Hej! Den totala premiens fördelning borde framgå av ett underlag till autogirot (om inte annat kan du ju få det från SEB) Den del av premien som är "traditionell" och underlag för särskild löneskatt bokförs på konto 7412 Uppgiften om hur stor del av premien som är underlag för särskild löneskatt ska du få ut från SEB avseende den period som du ska redovisa. Den summan ska sen in i bolagets inkomstdeklaration. Hoppas att jag inte krånglat till det för dig 🙂

Ulf Jonsson · ‎2018-01-31

Hej Länk till mervärdesskattelagen - se 14§ http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/mervardesskattelag-199... Ingen tvekan - momsen ska tas upp i samband med likvid eller fakturering Mvh Ulf

Ulf Jonsson · ‎2018-01-31

Hej Desirée! Jag ställer gärna upp. Har använt tjänsten några år (för kunders räkning) och har fått en del användbar feedback som jag gärna delar med mig av. Bästa hälsningar Ulf Jonsson

Produkter & tjänster

Utbildningar

Forum

Visma Spcs