Mina produkter

Logga in för att följa kategorier och för att få genvägar i denna meny
avbryt
Visar resultat för 
Visa  endast  | Sök istället efter 
Menade du: 
Senaste inlägg

Om det är en fordran bestående av betald f skatt bör den samlas på konto 1640 i debet i avvaktan på utbetalning Mikael
Hej!Här kommer mina reflektioner kring när kundens namn- och adressuppgifter behöver samlas in när du gör direktförsäljningar med kontanter eller kortbetalningar. Läs vidare i länkarna för att få en mer fullständig bild.Lycka till!Sammanfattning: Min tolkning är att du inte ska samla in kundens namn och adress vid direktförsäljning om alla dessa villkor är uppfyllda:du inte behöver ha ett kassaregister ochdin kundkrets i huvudsak är anonym och kunden normalt inte identifieras.Om du är skyldig att föra ett kassaregister och utfärdar kontantfakturor iställetSom tidigare nämnts i tråden så finns det i Skatteverkets rättsliga vägledning information och kommentarer tillreglerna kring kassaregister(som återfinns i skatteförfarandelagen 39 kap. 3–10 §). I Skatteverkets vägledning står att kontantbetalningar och betalningar med kontokort ska registreras i kassaregistret – och att Swish-betalningar likställs med kontokortsbetalningar, och ska därmed också registreras (se källa här).I vägledningen står också under vilka förutsättningar som kassaregister inte behövs, t.ex. om försäljningen är obetydlig (normalt uppgår till eller förväntas uppgå till fyra prisbasbelopp under beskattningsåret) (se källa här).Skulle ett kassaregister dock behövas så kan man kringgå detta genom att utfärda s.k. kontantfakturor (se källa här). Dessa kan beskrivas som en faktura, men som utfärdas direkt vid betalningstillfället och blir som ett slags kvitto över köpet. Enligt Skatteverkets bedömning måste dessa kontaktfakturor innehålla namn och adress på kunden för att försäljningen inte ska behöva registreras i ett kassaregister. (Jag antar att detta är för att kunna möjliggöra efterkontroll på ett tillräckligt säkert sätt som annars att kassaregister möjliggör genom sina registreringar.)Även om kassaregister inte behövs, kan kundens uppgifter behövas för att skapa en korrekt verifikationUppfyller man inte kraven för att behöva ha ett kassaregister, så måste ändå en verifikation skapas över köpet.Enligt bokföringslagen 5 kap. 7 § så ska en verifikation innehålla bl.a. uppgift om motparten. Dock kan denna uppgift under vissa förutsättningar utelämnas (5 kap. 8 §).Ibokföringsnämndens vägledning till BFNAR 2013:2 (deras allmänna råd kring hur bokföringslagen ska uttolkas) kommenteras dessa bestämmelser på s. 48–50. Bokföringsnämnden skriver att uppgifterna om motparten ska göra det möjligt att identifiera motparten, och anger uttryckligen namn och adress som exempel på sådana identifierande uppgifter.Man kommenterar dock också att uppgifterna om motparten kan utelämnas om betalning sker direkt i samband med att en tjänst/vara levereras, och om kundkretsen i huvudsak är anonym och motparten (d.v.s. kunden) normalt inte identifieras. Här gissar jag att mycket av din försäljning kan falla under – men skulle en kund göra en beställning av en privat målning måste du förmodligen identifiera kunden, t.ex. för att kunna leverera till rätt person.EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) ger utrymme för att behandla (bl.a. samla in och spara) personuppgifter som behövs för att du ska uppfylla någon annan lagEnligt artikel 6 i EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) får du endast behandla (samla in, lagra etc.) personuppgifter om du har en rättslig grund för detta. En sådan rättslig grund är att uppgifterna krävs för att du ska kunna uppfylla kraven i en annan lag.I och med att du (beroende på din situation) behöver kundens namn och adress för att uppnå bestämmelserna i skatteförfarandelagen och bokföringslagen, så är detta giltiga skäl nog att behandla dessa personuppgifter. Nekar kunden dig att få tillgång till dessa uppgifter så kan du inte låta dem genomföra köpet – eftersom du då riskerar att bryta mot lagen.Enligt artikel 5.1 e) ska personuppgifter inte sparas längre än nödvändigt. Eftersom bokföringslagen säger att räkenskapsinformation (bl.a. omfattande verifikationer och därmed deras innehållande kunduppgifter) ska sparas i sju år, så är det okej att personuppgifterna sparas så pass länge.I Visma eEkonomi är det möjligt att avidentifiera kunderna i kundregistret. Dock förstår jag det som att uppgifterna i skapade kundfakturor kommer att behållas eftersom de utgör verifikationer som inte får ändras hur som helst.
Det räcker om du bokar 1930 K och 2012 DMen gör en kontroll mot ditt skattekonto också med jämna mellanrum, så att inbetalda belopp du bokat matchar det som hänt på skattekontot. Du behöver inte ha själva skattekontot i redovisningen när du har EF.
6230 blir alldeles utmärkt Mikael
2420 brukar jag använda då, eller när kund dubbelbetalar.
Awesome