Hej Tinna, stort tack för svaret!  Tror jag har förstått det rätt men tycker resultatet ser konstigt ut.  Lönekörning Jan: 1142 lönart = 5000 kr   (1610 debet + skatter)   lönekörning Feb 1142 lönart = -5000 kr (se bild) 1610 kredit och inga skatter eller blir de negativa? 1185 Provisions lön = 2287,5  Varför blir "utbetalas" nu NEGATIVT ?  Det som skett är i detta fallet att personen har nu arbetat in sin provision och med den återbetala skulden.  Verkar som att systemet tror att personen ska "inbetala" i netto då "utbetalas" nu är negativt ?  + 2287,5 i "summa" bör väl bli 2287,5 i utbetalas - ser inte heller varför systemet säger brutto 2712 ? (ingen prel skatt är dragen i exemplet) Denna ska ju direkt efter gå till bank för utbetalning och då måste banken betala ut 2287,5 (eller minus lönskatten) Får du ihop detta ? har endast gjort så enkelt som beskrivet ovan med Lönekörning Jan och Lönekörning feb..  Screenshot 2025-02-12 231844.png ... Visa mer

Var som jag misstänkte, Strålande, tack! ... Visa mer

Kanske går att använda kompsaldo på något vis för detta då anställda inte får övertid så kanske det kan nyttjas i ovan koncept (på något sätt). Får försöka kika på hur Kompsaldo mekanismen funkar och där verkar det även finnas kalenderöveriskt per anställds balanser eller något (vad jag ser på vismas guider - men de förklarar inte riktigt allt ..) ... Visa mer

Ok, de verkar tråkigt nog vara väldigt bokade, 3 veckor fram 😞  Får se hur jag gör ... Visa mer

Tänker mig att när man använder (kanske egen skapad om behövs?) Löneart så konteras det rätt direkt på förskott eller efterskott/hands konton.   Exempel: Anställda har rörlig lön men via för- & efterskott betalningar kan man då erbjuda den ansrällde en snittlig fast lön (om anställde vill)   Exempel: T.ex: Person A har tjänat in 32 300 (rörligt) men har beslutats att ge fast lön på 30 000. Har personen tjänat in mindre så blir det en förskottsbetalning (skuld till företaget, fodran på anställd) och dragit in mer en efterskott betalning (till godo för anställd och företaget en skuld).   Så t.ex i fallet med 32 300 har den as tällde 2 300 är kvar till godo och dras bort från lönespec (på en rad) och bokas bort som skuld i bolaget till den anställde.   Lönespec skulle då först visa: Fulla rörliga del på 32 300 Effekt löneart efterskott: - 2300 (till godo) Total bruttolön 30 000   Nästa gång kanske den anställde tjänat in 27 700 kr men har som sagt fast lön på 30 000 och då får den en förskottsbetalning på 2 300 eller snarare nu då kvittar mot den tidigare skulden OM "tillgodo" finns att ta ifrån (konto?) Annars hade det blivit en fodran till bolaget på den anställde.     Lönespec skulle då visa: Fulla rörliga del på 37 Effekt förskott löneart +2300 (skuld/kvittning från tillgodo) Total bruttolön 30 000   Något sånt. Går det att skapa någon sådana lönearter och hur skulle konteringsupplägget se ut som förslag ?   Går det även i lön se varje enskilds individ "balanser"  De ska ju ha egna "potter" så de inte tar av varandras tillgodo etc.   Är en typ av "kompsaldo" antar jag? Fast inte i tid utan i pengar. Har inte koll på om kompsaldo i pengar kanske redan finns i lön och går att nyttja till detta? ... Visa mer

Ja såklart, detta var en dum fråga får jag erkänna nu i efterhand. Tack @Roffakab !!  ... Visa mer

Typiskt uppkom en praktikalitetsfråga till...  All text jag läser om avskrivningar nämner att man gör det i slutet av året i princip i samband med bokslutet och därmed bokför detta/dessa manuella verifikat med avskrivningar en gång på året. Men här blev jag fundersam gällande matchningsprincipen - rätt kostnad i rätt period.  Fråga 1. Gör man alltid avskrivningar i slutet på ett år? Eller gör man det i början av ett år för hela året och sedan eventuellt justerar om det skulle ske inköp eller försäljning av tillgångar? Fråga 2: kan man sätt allt en gång på 12X9 och 783X i t.ex. December om svaret ovan är att man avskrivningsbokningen/förfarandet en gång i slutet på året ? Eller behöver man periodisera ut (ett måste?) avskrivningarna per månad?  D.v.s lägger man upp hela årets belopp på 12X9 konto (Avskrivningar) i förväg / början på året men periodiserar ut det beloppet sedan varje månad på 783X kontona ?   Fråga 3: Vad för underlag behöver man bifoga till dessa manuella verifikat ? (Kvitto faktura) Tack! ... Visa mer

Tusen tack för all hjälp och beskrivning. Toppen! ... Visa mer

Tack! Förlåt en fråga till! Eftersom det borde vara en vanlig beräkning för företagare att ta sig an gällande 30 regel och 20 regeln. Har inte visma den typen av beräkning inbyggd så att man bara kan klicka "beräkna tillåten avskrivning" och Visma kan kolla i anläggningsregistret och hämta anskaffningsvärden etc och räkna ut vad det tillåtna värdena blir och sedan bara klicka på en knapp om man vill nyttja det eller inte ?  Känns som att det borde finnas någon "snurra" för detta... lite förlegat att sitta med papper och penna och manuellt behöva kolla upp tillgångar etc och göra beräkningen ?  ... Visa mer

Aha! Då tror jag att poletten trillade ner.  Sista frågan. Ska man deklarera något av ovan scenario på ett speciellt sätt / speciellt fält i Inkomst Dek 2 eller är det som "allt annat" att det man gjort, och ska vara rätt, i bokföringen är det som deklareras och följer med årsbokslutet / årsredovisningen in till Inkomst Dek 2 när man deklarerar genom t.ex Vismas Årsdeklaration / skatt pro tjänst? (så har man en av de tilläggen så hänger bokföringen med gällande detta också) ... Visa mer

Tackar RoffaK AB! Ett steg närmre men inte helt i mål ännu.  Skulle behöva få stå det lite i ett exempel. Kan förbereda ett exempel som underlag för denna frågan:  AB Bolag köper in 10 datorer á 30 000 = 300 000 som är tänkt att ha 5 år avskrivning Anskaffningsvärdet 300 000 bokförs på 1250 (Datorer) och avskrivning per år 60 000 som kommer läggas på 1259 Ackumulerade och 7835 (avskrivningar enligt plan - datorer) Men i skattemässiga används huvudregeln som säger 300 000 * 0,3 = 90 000 Tillåten avskrivning 20 regeln hade gett 300 000 * 0,2 = 60 000 tillåten avskrivning Båda fallen är då likamed eller högre än i bokföringen.  1. Måste man välja vilken räkenskapsenlig metod man väljer (Ska det stå med i noterna?) och detta får INTE bytas mellan åren, korrekt? 2. Om man väljer huvudregeln så har man då 30 000 "tillgodo" OCH man väljer att INTE nyttja det är det då du menar man "håller koll" genom att bokföra detta på 8850 och 2150?  (Obeskattade Reserver) 3. OM man nyttjar det så kallas de Överavskrivning. Dv.s. planen var att skriva av 60 000 men skattemässigt gav utrymme för 90 000 så man överavskriver med 30 000 ? Och då lägger man helt enkelt bara in detta värde istället på avskrivningskontona? Sista fallet antar jag är om man skrivit av mer planenligt än skattemässigt medger.  4. Men vad händer år 3 då man enligt plan kör 60 000 varje år men har man börjat använda huvudregeln så är inte 60 000 tillåtet år 3 (endast 44 100) - se nedan. Vad händer då ? Hur bokförs det? År 1: 300 000 = 90 000 Tillåten avskrivning År 2: 210 000 = 63 000 Tillåten avskrivning År 3: 147 000 = 44 100 Tillåten avskrivning Ledsen för att ställa dessa frågor i de olika fallen. Behöver bara koppla detta lite bättre.. Hoppas jag är hyfsat rätt på det så du inte tycker det låter som ett hopplöst fall.  ... Visa mer

Tack! ... Visa mer

Tack! ... Visa mer