Jag har tidigare anmält detta problem till supporten, uppskattningsvis för 1–2 år sedan, men såvitt jag kan se har ingen förändring skett. Problemet är att Spiris offert-/ordermodul inte tillåter att en orderrad har priset 0 kr. Det går inte heller att lösa genom att ange ordinarie pris och lämna 100 % rabatt. Detta skapar ett konkret problem vid hantering av reklamationer. Vi använder Spiris enligt en sammanhängande administrativ process: Offert → Order → Produktion/leverans → Faktura Ordermodulen är alltså inte enbart ett underlag för fakturering. Den är också en del av vår produktionsstyrning och kvalitetssäkring. Produktionen planeras bland annat efter i vilken tidsordning accepterade offerter har omvandlats till order. Vid en reklamation kan vi behöva utföra ett nytt eller korrigerande arbete utan kostnad för kunden. Vi vill då kunna hantera även detta arbete i samma process. Exempel: En kund reklamerar en tidigare utförd tjänst. Vi kommer överens om att arbetet ska göras om utan kostnad. Vi vill kunna dokumentera den överenskomna åtgärden, registrera den som en order, lägga in den i produktionsplaneringen och därefter kunna följa att åtgärden faktiskt har genomförts och levererats. Ordervärdet ska i detta fall vara 0 kr. Att kunden inte ska betala innebär inte att det saknas en order eller ett arbete som ska utföras. Med nuvarande begränsning tvingas vi i stället skapa ett parallellt administrativt system för reklamationsarbeten. Det försämrar spårbarheten och ökar risken för att ett arbete missas eftersom reklamationsärendet inte kan hanteras tillsammans med övriga order. För oss är detta särskilt problematiskt ur kvalitetssäkringssynpunkt. Ett reklamationsärende bör snarare kräva bättre dokumentation och spårbarhet än ett normalt försäljningsärende – inte sämre. Jag skulle därför vilja ha svar på följande: Vad är det tekniska eller redovisningsmässiga skälet till att Spiris inte tillåter en orderrad med priset 0 kr eller alternativt 100 % rabatt? Varför måste denna begränsning finnas redan på orderstadiet? En order är inte en faktura och behöver inte nödvändigtvis leda till någon kundfordran. Hur rekommenderar Spiris att ett företag registrerar och produktionsplanerar en reklamationsåtgärd som ska utföras utan kostnad för kunden, om företagets ordinarie arbetsflöde och produktionsplanering bygger på offert- och ordermodulen? Finns det någon annan funktion i Spiris som ger motsvarande koppling och spårbarhet mellan kund, ursprunglig affär, reklamation, överenskommen åtgärd och ny produktionsorder? Om det inte finns någon sådan funktion önskar jag att ärendet registreras som ett konkret förbättringsförslag: Spiris offert- och ordermodul behöver kunna hantera order med ett totalt ordervärde på 0 kr. Det handlar inte om att skapa en faktura på 0 kr. Det handlar om att kunna registrera en verklig order och ett verkligt arbete som av affärsmässiga skäl ska utföras utan kostnad för kunden. ... Visa mer

Ett flertal gånger när jag skapar fakturor i eEkonomis app, kommer felmeddelandet ”Ojdå! Något gick fel. Vi ber om ursäkt men just nu kan vi inte utföra åtgärden…”.  Ibland rättar det till sig om jag fyller i saknad information, t.ex. kostnadsställe/resultatenhet som kan ha glömts. Jag har i inställningarna för programmet valt att det ska anges. Ibland finns ingen uppenbar anledning till att fakturan nekas.  Med den insikt jag har inom programmeringsområdet känns det uppenbart att det saknas hjälptexter för att tala om vad som är fel. Därför visas ”Ojdå!” som default meddelande oavsett vad orsaken är. Att det saknas hjälptexter brukar bero på att det väljs bort när applikationer programmeras. Det är inget nytt. Inom IT-branschens programutveckling har det fuskats med dokumentation av felmeddelanden och av källkod i decennier. Det hävdas ibland vara en del av ”agila arbetssätt”, vilket är rent nys från personer som är lata eller försöker hitta kreativa sätt att spara kostnader, även om det leder till att kostnaderna ökar och förskjuts till kunderna.  Jag har påtalat brister i appen i andra inlägg och har även gjort det upprepade gånger i kontakt med Visma. Det duger inte med ett ”Ojdå!” när det handlar om kritiska affärssystem och behov av effektiva arbetsprocesser. Precis som i tidigare inlägg där appen refreshar sig och kastar bort osparad information för att man tillfälligt växlar till och från en annan app, medför ”Ojdå!”-meddelandet och faktumet att fakturan inte kan sparas att allt skrivet går förlorat och man måste börja om från början. Som företagare och kund hos Spiris är appen kritisk för att jag ska kunna få iväg mina offerter, order och fakturor. Då duger det inte att den har betydande brister, saknar innehåll och stundom inte fungerar. Det kan finnas skäl till att en faktura inte kan skapas och då behöver man få veta vad som har gått fel. Där hoppas jag att Spiris nu tänker till och resonerar ”Ojdå, detta måste vi lösa direkt”     ... Visa mer

Har någon erfarenheter av att integrera Zoho Forms med eEkonomi? Jag skulle genom ett formulär i Zoho Forms mobilapp och webgränssnitt, vilja registrera kunders namn, telefonnummer, e-postadress, etc. för registrering av ny kund i e-ekonomi. Om kunden redan finns ska den inte skapas på nytt. Jag använder mobilnumret som kundnummer (unik identifierare).  Vidare ska formuläret i Zoho Forms hämta upp dropdownlistor över artiklar jag har i eEkonomis artikelregister för att registrera underlag till ett offertutkast som ska skapas i eEkonomis offert/order-modul. Artiklarna i listan registreras och underhålls manuellt eller genom import i Zoho Forms. Det är själva offertutkasten som är intressanta att kunna skapa för att manuellt komplettera och godkänna.   Det finns vissa aktörer som erbjuder integreringstjänster och -produkter på marknaden, men de prislapparna är inte anpassade för ett litet enmansföretag som säljer tjänster. Hur långt kommer man vid integration mellan Zoho Forms och eEkonomi utan att behöva ta in en ytterligare produkt?  ... Visa mer

Jag förstår inte hur svårt det kan vara att bygga en app som tar med funktionaliteten som finns i systemets webbgränssnitt. Appen blir inget alternativ när man tvingas till webbgränssnittet för att fylla i fält som saknas.  Sen är det oerhört frustrerande att inte kunna växla mellan Visma-appen och andra appar i mobilen (iPhone) utan att Spiris app ska "refresha" sig och kasta bort allt man har skrivit sedan man senast sparade arbetet. Jag använder offert och order-tillägget. Det är en halvfärdig tjänst som Spiris tillhandahåller. Man kan exempelvis inte skapa offertmallar, utan måste skapa varje offert helt från grunden med textblock och artiklar. Ett typiskt exempel på att ingen hos Visma själva använder funktionen i vardagen. När jag växlar mellan appen och iOS-appen Anteckningar för att kopiera in färdiga texter som en mall skulle kunna innehålla, så nollställer sig ibland allt jag skrivit när jag växlar tillbaka till Spiris-appen. Det finns överhuvudtaget ingen anledning eller något behov för appen att göra en sådan refresh och nollställning av innehållet. En workaround är att spara det dokument man arbetar med innan man lämnar det men då stängs dokumentet som ett utkast och måste öppnas igen. Bristen på mallar har gjort att jag har hittat en workaround genom att skapa ett antal färdigskrivna offertutkast. Jag öppnar då ett sådant utkast och väljer att skapa en kopia. Där borde jag kunna välja ett kundnamn för kopian men vilket namn jag än väljer så hoppar namnet tillbaka till det namn den tidigare har som utkast. För att komma runt den buggen måste jag först spara kopian som nytt utkast. Sedan kan jag öppna det och lägga in rätt kundnamn. Givetvis måste jag spara som utkast direkt, annars kommer dokumentet i nästa "refresh" att tappa kundnamnet tillsammans med allt annat man lagt till.  Det går inte att byta ordning på tillagda fält, varför man måste spara arbetet och gå in i webbgränssnittet för att kunna göra den justeringen. Visst har det kommit till många saknade funktioner i appen men det räcker inte. Hur svårt kan det vara att använda webbgränssnittet som mall och bocka av att fält efter fält och funktion efter funktion även hamnar i appen? Vad krävs för att få appen att bli ett hjälpmedel som inte gör att man vill kasta mobilen i marken? Jag inser nu efter ett par års påfrestat tålamod att det kanske inte blir bättre än såhär och att det kanske är ett annat offert- och ordersystem som är lösningen. Vilka system har ni erfarenhet av som fungerar bra med Vismas fakturering och stödjer en normal säljprocess som förenklas med användande av mallar? ... Visa mer

Jag gör en kontoanalys för att jämföra kontosaldot på konto 1930 Företagskonto med mitt transaktionskonto hos banken. Transaktionerna för dessa konton bör stämma överens, åtminstone saldomässigt varje månadsskifte. Noterade en verifikation där eEkonomi genom sin momsredovisningsfunktion lägger in ett belopp på 632:40 som en debet-post i 1930. De 924:- för konto 2650 är vad jag ska betala in till Skatteverket för den aktuella månaden och även det som Skatteverket bekräftar i sin historik. Vad gör jag med de  632:40 som eEkonomi har lagt i 1930? Med dessa stämmer ju inte saldot överens med bankkontot längre.  ... Visa mer

Jag skriver kontantfakturor via eEkonomi till samtliga privatpersonskunder. De betalar via banköverföring, Swish eller kontant vid avhämtandet. Ingen kredit lämnas. Nu har jag fått en kund med amerikanskt medborgarskap. Har lagt in kunden i kundreskontrat och ska skapa en orderbekräftelse, följt av en faktura.  eEkonomi summerar alla belopp och sätter 0 i moms. Byter jag kund kommer momsbeloppet med.  Jag har för mig att försäljning till amerikanska medborgare i Sverige ska ske med moms och att de kan begära momsen åter i tullen vid hemresan.  Hur ska jag hantera detta? För att momsen ska skrivas ut måste jag ange Sverige som hemland och hitta på en svensk hemort.  ... Visa mer

Jag har ett aktiebolag och blir inte riktigt klok på eEkonomis hantering av leverantörsfakturor med kontantmetoden. Vad jag har förstått ska jag med kontantmetoden hoppa över konto "2440 - Leverantörsskulder" när fakturan bokförs och enbart bokföra den mot kontot "1930 - Företagskonto/checkkonto/affärskonto".  Detta tillåter inte eEkonomi. Så fort jag ska bokföra en leverantörsfaktura som betald och anger att det är en leverantörsfaktura, lägger eEkonomi upp ett förvalt fält med "2440 - Leverantörsskulder", som är gråmarkerat och inte kan ändras. Det spelar ingen roll var jag initierar upplägg av fakturan. Så fort det är en leverantörsfaktura finns inget annat möjligt val än att gå via "2440 - Leverantörsskulder". Vismas officiella instruktionsvideo "Kontantmetoden i Visma eEkonomi" visar enbart hantering av kundfakturor.  Kan jag gå via "2440 - Leverantörsskulder" när jag använder kontantmetoden eller hur ska jag bokföra leverantörsfakturorna. Jag har verifierat att kontantmetoden är vald för bokföringen.     ... Visa mer

Jag är inte helt ny inom bokföring och har använt eEkonomi tidigare. Nu är det dags igen efter fem års uppehåll. Har kört fast i en fråga och hittar inte svar som ger en hel bild över tillvägagångssättet.   Till mitt AB har jag överfört utrustning som ska användas i verksamheten. Jag har uppskattat värdet till 80% av vad utrustningen säljs för i motsvarande skick på Tradera, eBay m.fl. handelsplatser. Alltså verifierade försäljningspriser, inte vad säljare begär i osålda annonser.  Detta är utrustning som inte längre tillverkas. De underhålls, repareras och renoveras för att funktionen ska bibehållas över tid, vilket innebär att värdet även kan öka. Då utrustningen rör sig om relativt stor mängd fristående föremål, kanske ett 50-tal olika, utgår jag ifrån att varje föremål bör ligga som en individuell post i inventarieförteckningen. Detta för att kunna skrivas ner och upp efter det skick och värde de har.  Varje föremål kan ha ett värde mellan 1500 - 10000:-, vilket kvalificerar för direktavskrivning men jag vill bokföra de som tillgång då de har ett bestående värde.  Nu har jag överfört ett 10-tal föremål till företaget i ett köp för sammanlagt 23.000:-.  Jag förstår att inköpet ska konteras på Inventarier och motkonteras med 2893 Skulder till närstående personer. Därefter bokföra det sistnämnda kontot mot Företagskontot vid utbetalningen till mig.  Vad jag inte riktigt greppar är i vilka steg detta ska ske i Visma. Jag vill inte bokföra ett 10-tal utbetalningar då allt sker i en betalning. Man kan ju lägga en separat kontering för varje objekt i matchningen till bankhändelsen. Jag vill registrera varje föremål som en egen post i inventariet.   När jag väljer Inköp måste jag välja en leverantör. Ska jag lägga till mig själv där? Eller ska inköpen ske genom manuella bokföringar av verifikationer?    Under ”Bokföring” finns ”Anläggningstillgångar” och det är där jag registrerar varje föremål som en inventarie. Men vad händer sedan med dessa? Hur kopplar jag dem till inköpen?    Jag har nu ett skrivet verifikat med 10-talet specificerade föremål, samt individuella och summerade värden. Samtidigt har jag en bankutbetalning till mig på 23.000:-.  Hur går jag tillväga steg för steg för att detta ska bli rätt.  ... Visa mer